JLL partner till hållbarhetscertifiering för interiörer

Brist på krav väckte efterfrågan

Hållbar Interiör (HI) är initierat av Indicum inredningsarkitekter som identifierat problematiken i att det idag är möjligt att miljöcertifiera och märka det mesta som har med produktion och byggnation att göra, men när det kommer till byggnadernas innehåll ställs det knappt några krav alls. Bristen på krav och tillgång till relevant information gör det svårt att kontrollera och avgöra miljöpåverkan från inredningsprojekt.

-          HI är av stor vikt för alla aktörer i branschen. Vår behovsanalys visar på en tydlig efterfrågan bland hyresgäster och inredningsarkitekter. Genom att erbjuda slutkunden en miljömärkning skapar vi ett värde i att satsa på hållbara interiörer, säger Kristin Östberg, vd på Indicum inredningsarkitekter och initiativtagare till Hållbar Interiör.

RISE är forskningspartner och ansvarar för att utveckla de kriterier som kommer att användas i verktyget och i certifieringen.

-          Vi genomför en typisk vetenskaplig forskningsprocess där RISE-forskare identifierat ungefär 75 enskilda kriterier genom att samla in akademiska artiklar, rapporter och dokument kopplade till hållbar inredningsarkitektur och befintliga miljömärkningar. I kommande steg ska dessa analyseras utifrån resultat som kommer att informera certifieringens slutliga kriterier, säger Robert Boyer, senior researcher vid RISE.

Hållbar Interiör genomförs med ett 20-tal partners, alla specifikt utvalda och avgörande för att komma i mål.

-          Hållbarhet en viktig aspekt i vår rådgivning till våra kunder. Det känns självklart att vara partner i Hållbara interiörer för att ge kunder och fastighetsbranschen bättre möjligheter att bidra till ett hållbart samhälle, säger Linus Ericsson, CEO JLL Sverige.

En uppsjö av certifieringar – ingen för inredningsprojekt

Det finns en uppsjö av miljömärkningar idag, som Möbelfakta för möbler och Miljöbyggnad, LEED och BREEAM för fastigheter. Trots att inredningsbranschen har expanderat kraftigt och konsumtionen av möbler har ökat de senaste tio åren (Årsstatistik Möbler 2020, TMF) finns det ingen märkning som bedömer hela inredningsprojekt.

HI-certifieringen kommer ge hyresgäster en måttstock på interiörens miljöpåverkan. HI-verktyget kommer på ett tydligt och pedagogiskt sätt visa hur miljövänligt ett inredningsförslag är och hjälper därmed både kunden och inredningsarkitekten att se konsekvenserna av olika val.

-          För SGBC är det ett naturligt steg att vara med och undersöka om vi kan ta fram en certifiering som täcker in hållbarhetsarbetet med interiöra miljöer och får med hyresgästen i hållbarhetsarbetet. Vi ser stor potential i detta och hoppas att det på lång sikt kan leda till en certifiering som är med och förändrar arbetssätt, tankegångar och inköp av interiörer, säger Pehr Hård, Certifierings- och IT-chef på Sweden Green Building Council.

Stora miljövinster

Det finns bevisligen stora miljövinster att göra både gällande utsläpp av koldioxid och alstring av avfall genom att återbruka möbler och inredningsprodukter. Enligt en rapport från IVL (C339) går det att spara minst 21 000 ton koldioxid per år i Sverige genom att återbruka lös inredning. Störst påverkan har skrivbord och skrivbordsstolar, varför andelen återbruk av dessa delar är den enskilt viktigaste faktorn för att minska mängden CO2-utsläpp vid en lokalförändring.

-          I takt med att intresset för cirkulära affärsmodeller ökar har det blivit uppenbart att det saknas en hållbarhetscertifiering just för interiörer. Jag kan se en stor potential i att en sådan märkning skulle kunna guida våra medlemsföretag att utveckla kunderbjudanden för mer hållbara interiörer, säger Robin Ljungar, hållbarhetschef på Trä- och Möbelföretagen.

Påtagliga effekter

Om man gör ett antagande att Hållbar Interiör används i 50 procent av de hyresgästanpassningar som sker varje år i Sverige och att andelen återbruk av just skrivbord och skrivbordsstolar i dessa projekt är 90 procent (det är vanligt att den typen av inredning går bra att återbruka) kommer vi se följande samhällsekonomiska effekter:

·       Minskat utsläpp med 9 585 ton CO2 ekv/år

·       Minskad mängd avfall med 2,97 ton/år

·       Ekonomisk besparing på 270 miljoner SEK/år

Potentialen sträcker sig naturligtvis betydligt längre än skrivbord och skrivbordsstolar.